I svenska bagerier hittar man ett litet bakverk som kallas semla. Liknande en gräddbulle är semlan en liten rund, kryddad bulle som är fylld med mycket grädde. Den njuts av både barn och vuxna.
Faktum är att semlan härstammar från Sverige på 1700-talet och ansågs vara en dessert som åts före fastan på dagen före fastlagen. I den här artikeln kommer jag att presentera charmen med det populära svenska bakverket, semlan.
Det svenska bakverket, Semla
Semlan är en handflatsstor dessert som dyker upp på hyllorna i svenska bagerier varje år från januari. Vid första anblicken liknar semlan den berömda japanska gräddbakelsen. Semlan består dock inte av smördeg, utan av en liten kardemummakryddad bulle, i vilken grädde sprutas in, vilket skiljer den från gräddbakelsen.
Semlan kännetecknas av en urgröpt rund bulle fylld med mandelmassa och grädde. Det liknar mer en gräddbulle än en bakelse.
Idag äts semlan i Sverige som en dessert som signalerar vårens ankomst efter att året har börjat. I Sverige börjar bagerier och konditorier sälja semlor direkt efter jul.
Grundläggande ingredienser och hur man äter Semla
Den traditionella stilen med semla innebär att fylla det grundläggande runda brödet med mandelmassa och grädde. I Sverige kallas mandelmassa för mandelmassa. Dessutom finns det i innerstadsbagerier bredvid den klassiska gräddsmaken även olika smaker som intensiv choklad och söt-syrlig svartvinbär.
Det runda brödet som används i semlan innehåller kardemumma, en krydda som är känd i curry.
Kardemumma, från ingefärsfamiljen, kännetecknas av en rik arom och kallas drottningen av kryddor. I Japan förknippas kryddor vanligtvis med curry, men i de nordiska länderna används de i soppor, kött- och fiskrätter samt i en mängd olika sammanhang. Det är därför inte ovanligt att tillsätta kryddor i bröd.
Sättet att äta semlor liknar att äta en bakelse: man tar den i handen och biter direkt i den. Om man vill vara artig kan man använda den övre delen av brödet som en sked och ta upp grädden med brödet medan man äter.
Uppkomst i Sverige på 1700-talet
Det antas att semlan introducerades i Sverige på 1700-talet. Den ursprungliga semlan hade ingen insprutad grädde, utan var bara en liten rund bulle. På 1700-talet var nyproducerat vetemjöl en lyxvara, så semlan åts som dessert av adeln och de välbärgade.
Den svenska semlan blev också populär i Finland under 1950-talet. I Finland säljs den som en dessert kallad ”laskiaispulla”. Precis som i Sverige vid den tiden var ingredienserna dyra och svåra att få tag på, så den finska versionen av semlan från 1950-talet innehöll sylt istället för mandelmassa.
Än idag säljs både de traditionella semlorna med mandelmassa och den ursprungliga versionen med sylt i finska bagerier.
Semla, måltiden dagen före fastan
I mitten av februari, under Alla hjärtans dag-säsongen i Japan, firar man i Sverige ”semmeldagen”, en händelse där semlor äts istället för choklad. Faktum är att ”semmeldagen” tidigare kallades ”fettisdagen”, dagen innan fastan började inför påsken. ”Fettisdagen” eller ”botdagen” kallades ”Fettisdag” och hänvisade till tisdagen före påsk.
I kristna länder var det tradition att fasta i 40 dagar före påsk, som firas varje år i början av april. Semlan var alltså ursprungligen en dessert som åts för att samla många kalorier dagen före den långa fasteperioden.
Faktum är att semlan fylld med grädde är en mer kaloririk dessert än kakor och andra bakverk. Även om man under normala omständigheter skulle oroa sig för överflödiga kalorier, kanske en liten festmåltid kvällen före fastan kan tolereras som en sista måltid.
För övrigt är semlan, som en gång var en exklusiv dessert för fastans afton, nu en dagligen konsumerad, populär dessert i Sverige, från årets början fram till semmeldagen och påsken.
Sammanfattning
En gång känd som föda för att få i sig kalorier kvällen före fastan, är semlan idag en uppskattad dessert av människor i Sverige, som finns i hörnen av konditorier med sin runda och bedårande form.
