Skandinaviska länder deltar regelbundet i FN:s årliga World Happiness Ranking. Den skandinaviska samhällsmodellen, inklusive Danmark och Finland, är känd för ett system där högkvalitativa välfärdstjänster som utbildnings- och hälsovårdskostnader återförs jämnt till medborgarna genom höga skatter.
I dessa samhällen finns ett värdesystem som kallas ”Jantelagen” som betonar jämlikhet och samarbete. I denna artikel kommer jag att presentera Jantelagen mer detaljerat.
Den nordiska samhällsmodellen som värderar jämlikhet och samarbete
”World Happiness Report” är en årlig undersökning som utförs av Sustainable Development Solutions Network (SDSN), en icke-vinstinriktad organisation under FN. Undersökningen kvantifierar lycka baserat på olika indikatorer, inklusive bruttonationalprodukten (BNP) per capita, förväntad livslängd vid god hälsa och korruptionsnivån.
I 2022 års senaste utgåva toppade de nordiska länderna rankningen bland de 146 bedömda länderna: Finland var på första plats, Danmark på andra plats och Island på tredje plats. Sverige rankades som nummer 7, Norge som nummer 8 och Japan som nummer 54.
De som är intresserade av de exakta siffrorna i rankingen kan kolla här.
（https://worldhappiness.report/ed/2022/）
Framför allt har Finland för femte gången i rad tagit första plats, vilket tydligt visar styrkan hos de nordiska länderna när det gäller lycka. Varför är människorna som bor i de nordiska länderna så lyckliga? Skälen är många och sträcker sig från de rika skogarna och sjöarna som täcker hela landet, till avslappnade livsstilar representerade av svensk fika och dansk hygge.
I centrum för vår uppmärksamhet idag är jämlikheten i den nordiska samhällsmodellen. De nordiska länderna är kända för sin modell av ett samhälle med hög socialtjänst och hög belastning. Detta innebär att alla betalar skatt och alla kan dra nytta av välfärdstjänster och tjänster på samma sätt. Denna statliga välfärdspolitik, känd som ”nordiska modellen”, ger gratis utbildning och hälso- och sjukvård samt en mängd andra sociala tjänster i utbyte mot höga skatter.
Och vid basen av detta samhälle som gör sådana politiker möjliga, finns värdet ”jämlikhet”. Istället för ett konkurrenssamhälle där en minoritet monopoliserar välståndet, delar alla jämlikt lyckan.
Därför kan alla medborgare leva ett avslappnat liv utan stress från konkurrens. Och, även om förordet blev lite långt, har vi som ett ord som representerar denna ”jämlikhet” i den nordiska samhällsmodellen, ”Jantelagen”, vårt ämne idag.
Vad är Jantelagen?
Jantelagen är en konventionell social norm som betonar jämlikhet och respekt för andra. Det baseras på en roman av den danska författaren Aksel Sandemose (1899-1965), publicerad 1933.
Sandemose föddes 1899 i Danmark och flyttade till Norge 1930. 1933 publicerade han en roman som heter ”En flyktning krysser sitt spor” (En flykting korsar sina spår). ”Jante” i Jantelagen kommer från namnet på en fiktiv by som förekommer i denna roman. Staden Nykøbing på ön Morsø, Sandemoses hemstad, verkar vara modellen för byn Jante i romanen.
Romanen listar tio bud (Tio bud) som invånarna i byn Jante ska följa. Dessa bud blev kända som Jantelagen. Jantelagen kallas på danska ”Jantesloven” och i engelsktalande områden ”The Law of Jante”.
Innehåll i Jantelagen
Här är innehållet i Jantelagen.
・Du skall inte tro att du är något.
Citat：https://sv.wikipedia.org/wiki/Jantelagen
・Du skall inte tro att du är lika god som vi.
・Du skall inte tro att du är klokare än vi.
・Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
・Du skall inte tro att du vet mer än vi.
・Du skall inte tro att du är förmer än vi.
・Du skall inte tro att du duger till något.
・Du skall inte skratta åt oss.
・Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
・Du skall inte tro att du kan lära oss något.
Jantelagen verkar vara en slags påminnelse till en själv. Det varnar strängt för överlägsenhet och stolthet och kräver en blygsam attityd.
Och Jantelagen betraktas som ett koncept som är gemensamt i det nordiska samhället. Det betonar samarbete och hänsyn till andra snarare än att betrakta andra som överlägsna. Denna jämlikhet kan verkligen ses även i dagens nordiska välfärdsstatsmodell.
Fördelar och nackdelar med Jantelagen
Jantelagen står för tanken att inte en person sticker ut, utan att alla delar välståndet lika. Det är ett värdesystem som är utbrett i de nordiska länderna, som varnar för stolthet i att vara bättre än andra och främjar medvetenheten om jämlikhet och samarbete.
Jantelagen tolkas generellt positivt i de nordiska länderna, men det finns också kritikpunkter. En av dessa nackdelar är att medan Jantelagen betonar samarbete, kan det också leda till grupptryck som inte tillåter någon att sticka ut. Strävan efter jämlikhet i gruppen innebär också att individuell talang och förmåga inte erkänns.
I Japan finns det ett liknande ordspråk, ”Den spik som sticker ut blir nedslagen”. I grupper där grupptrycket är starkt, blir den individuella friheten oundvikligen begränsad i jämlikhetens namn. Som ett resultat skapas ett kvävande samhälle där ömsesidig övervakning och stagnation råder.
Självklart finns det också problem med ett överdrivet konkurrensinriktat samhälle som i USA, som producerar få vinnare och många förlorare. Det viktiga är att förstå fördelarna och nackdelarna med Jantelagen, som betonar värdet av jämlikhet, som också överensstämmer med japanska värderingar, och att hitta en bra balans.
Sammanfattning
Jantelagen är ett ord som förekommer i en roman av den danska författaren Aksel Sandemose. ”Du ska inte tro att du är bättre än andra”, ”Du ska inte tro att du är klokare än andra”, etc., det är en självinskränkning som varnar för individuell överlägsenhet. Och denna Jantelag, som betonar jämlikhet och samarbete, betraktas som ett viktigt värde i dagens nordiska samhälle.
