Japanska fikaklassiker våfflor är också mycket populära i Sverige som ett tillbehör till kaffe. I Sverige kallas våfflor ”Våffla” och det finns flera skillnader mellan japanska och belgiska våfflor. I den här artikeln kommer jag att presentera egenskaperna hos svenska våfflor och skillnaderna mellan våfflor över hela världen.
Egenskaper hos svenska våfflor
Våfflor är ett bakverk där man häller lönnsirap på ett gallerformat deg med en krispig yta. Våfflor är populära över hela världen, och i Norden är de också älskade av både unga och gamla.
När man tänker på våfflor tänker de flesta först på belgiska våfflor med gallerformat mönster på ytan och lönnsirap eller grädde som pålägg. Men våfflor äts över hela världen, och recept och utseende varierar från land till land.
I Sverige äts också en unik våffla känd som en svensk våffla.
I Sverige kallas våfflor ”Våffla” och det finns flera skillnader mellan dem och de mer kända belgiska våfflorna. Till exempel, medan belgiska våfflor är tjocka och fyrkantiga, är svenska våfflor hjärtformade.
Dessutom, när svenska våfflor gräddas i en våffeljärn, har de formen av en klöver, och när de delas upp i portioner blir de hjärtformade. Svenska våfflor gräddas tunna och har en krispig, lätt konsistens.
Dessutom är det lite sötma i den nordiska våffeldegen. Det är vanligt att lägga på jordgubbs- eller blåbärssylt eller grädde för att lägga till sötma. Svenska våfflor, som inte är för söta, kan avnjutas av dem som inte gillar sötsaker.
Viktiga punkter för våffelreceptet
Ingredienserna i våfflorna består av vetemjöl, mjölk, ägg, smör vid rumstemperatur och bakpulver blandas i en skål för att göra våffeldegen. Degen hälls sedan i en våffeljärn och gräddas. En viktig punkt för att fördela värmen jämnt över hela ytan är att inte hälla i degen på en gång, utan att röra om och hälla lite i taget i våffeljärnet.
Dessutom har svenska våffeljärn en unik form. I Sverige är klöverformade våffeljärn vanliga, och när de delas upp i portioner blir de söta hjärtformade våfflor.
Eftersom den svenska våffeldegen är inte så söt, är det vanligt att äta den med nordiska lingonsylt eller vispgrädde som pålägg. Det är också rekommenderat att göra en kompott med jordgubbar eller persikor och lägga den ovanpå.
En kompott är en traditionell europeisk dessert där frukt kokas med socker eller sirap, vilket i princip är inlagd frukt. Till skillnad från sylt, som kokas länge med socker, är kompott snabbt kokad för att behålla fruktens naturliga konsistens och sötma.
Dessutom, eftersom våffeldegen inte är särskilt söt, kan du också använda matpålägg som lax och potatismos, vilket gör dem till en utmärkt måltidskaka för frukost eller lunch.
I Sverige är den 25 mars ”Våffeldagen”
En indikation på Sveriges kärlek till våfflor är att den 25 mars har utsetts till ”Våffeldagen”. Våfflor äts året runt i Sverige, men på våffeldagen fylls stadens bagerier och konditorier med våfflor, och våfflor äts över hela Sverige.
Orsaken till att den 25 mars blev ”Våffeldagen” i Sverige är inte klar. En populär teori är att det började firas på grund av ”Maria Bebådelsedagen”, som också är den 25 mars.
Inom den kristna världen anses den 25 mars, nio månader före Kristi födelsedag den 25 december, vara ”Maria Bebådelsedagen”, då jungfru Maria uppges ha blivit gravid med Jesus Kristus. Denna ”Maria Bebådelsedagen” kallas ”Vårfrudagen” på svenska. Faktum är att det svenska ordet för ”Våffeldagen” också är ett liknande ord, ”Våffeldagen”.
Naturligtvis finns det ingen koppling mellan ”Maria Bebådelsedagen” och ”Våffeldagen”, och det är en ren tillfällighet att uttalet liknar varandra. Det sägs dock att likheten mellan orden ledde till att det blev en vana att äta våfflor i Sverige den 25 mars. En annan teori är att ordet ”Var Fru”, ett annat namn för Jungfru Maria, blev förknippat med ”Våffeldagen”.
Världens våfflor
Belgiska våfflor med rutigt mönster är kända, men våfflans ursprung går faktiskt tillbaka till 1700-talets Grekland. Ursprunget till våfflan sägs vara ”obleas”, en av världens äldsta bakverk, som är tillverkade av en blandning av vetemjöl och ägg. Detta bakverk fick en reliefmönster och började säljas som ”gaufres” på gatumarknader.
Det finns faktiskt två typer av belgiska våfflor. Den ena är en rektangulär våffla med ett sprött skal och rutigt mönster, som kallas ”Brussels våffla”.
Brussels våfflor är inte särskilt söta, och det är vanligt att lägga på grädde eller frukt. Svenska våfflor kan vara liknande i stil till Brussels våfflor. Å andra sidan finns det också runda Liege-våfflor, som är gjorda av en fluffig deg tack vare jäsning med jäst.
Liege-våfflor är ofta sötade med socker från början och är de våfflor som vanligtvis konsumeras i Japan. Till exempel är påsevåfflorna som säljs i konbini för cirka 100 yen välkända Liege-våfflor. För övrigt, precis som det finns belgiska och svenska våfflor, finns det också japanska våfflor.
Japanska våfflor är ovala, mjuka degbitar som viks dubbla med kräm, som till exempel vaniljkräm, mellan dem, liknande dorayaki. Ursprunget till japanska våfflor går tillbaka till 1904, när Shinjuku Nakamuraya började sälja våfflor med kräm inspirerade av krämbröd.
Sammanfattning
Den hjärtformade designen, det krispiga och tunna skalet och den milda sötman är några av de charmiga egenskaperna hos svenska våfflor. De nordiska länderna är bland de största konsumenterna av kaffe i världen och har en förkärlek för sötsaker som passar kaffe. Därför är våfflor en oumbärlig del av svensk te- och fikatradition. De är också en utmärkt kontrast till kaffets beska smak och kan avnjutas tillsammans.
