Gemklammrar är ett praktiskt skrivmaterialverktyg som vi ofta använder för att hålla samman dokumenthögar. Många av oss har dem i stora mängder i lådorna i våra hem och kontor. Men de historiska aspekterna av vem och när gemklammern uppfanns är mindre kända. I den här artikeln kommer jag att introducera historien om gemklammern, som har en koppling till Norge i Nordeuropa.
Gemklammrar, praktiska för dokumentorganisation
Gemklammrar är kända som ett praktiskt skrivmaterialverktyg som är till hjälp i olika situationer, som att organisera pappershögar eller hålla samman tjocka dokument. Trots deras enkla struktur, där tråden enkelt böjs, är de utbredda i skolor och kontor på grund av deras mångsidighet och låga pris.
”Gemklammer” är ett generiskt namn som betecknar denna typ av skrivmaterial, och det finns olika typer av gemklammrar beroende på form och användningsområde. Den vanligaste typen är den ovala gemklammern eller zenoklammer, som har en dubbelt vriden trådstruktur och finns i många färgvariationer.
Norska Johan Vaaler erhåller patent
Gemklammern är ett oumbärligt verktyg för kontorsarbete, men det finns olika teorier om uppfinnaren. En av dem är Johan Vaaler, en norrman.
Vaaler föddes 1866 i Norge och arbetade som patentgranskare på ett patentkontor i Oslo efter att ha avslutat sina studier vid Universitetet i Christiania. Gemklammern patenterades när Vaaler arbetade som patentgranskare 1899. Mer specifikt erhöll han patentet i Tyskland och lämnade in ett liknande patent i USA två år senare, 1901.
Det antas att han ansökte om patentet utanför Norge för att rikta in sig på marknaderna i USA och Tyskland, som överträffade Norge, som en del av sin marknadsföringsstrategi.
Missförstånd om utvecklaren av gemklammern
Det är känt att det finns ett missförstånd om att Johan Vaaler erkänns som utvecklaren av gemklammern. Faktum är att det fanns liknande verktyg innan Vaaler ansökte om patentet för gemklammern.
En av dem är Gem-klippet, som utvecklades av det brittiska företaget Gem Manufacturing Company. Gem-klippet är det vanligaste klippet i omlopp och fanns redan under andra hälften av 1800-talet. Men vid tidpunkten för Vaalers patentansökan hade Gem Company ännu inte erhållit något patent. Av denna anledning erkänns Johan Vaaler allmänt som utvecklaren av gemklammern.
En symbol för enhet under andra världskriget
Även efter att Johan Vaaler erhöll patentet för gemklammern 1899, var den knappt känd för en tid. Anledningen till att gemklammern och dess uppfinnares namn blev kända i Norge var andra världskriget.
Under andra världskriget var Norge ockuperat av den nationalsocialistiska tyska armén. Dåvarande kungen av Norge, Haakon VII, gick i exil till Storbritannien och grundade en norsk exilregering i London. Å andra sidan led de norska medborgarna mycket under nazisternas tyranni.
I det sammanhanget användes gemklammern i Norge som en symbol för lojalitet mot den norska kungen och för medborgarnas enhet och motstånd. Eftersom gemklammern har rollen att binda ihop papper, användes den som en symbol för enhet som höll ihop folket i Norge. Medborgarna bar gemklammrar på sina kläder för att visa deras avsikt att hålla ihop.
Efter kriget blev denna händelse utlösningen till att gemklammern och dess uppfinnares namn, Johan Vaaler, blev vida spridda i Norge. 1989 restes en cirka 7 meter hög skulptur av en gemklammer på BI Business Schools campus i staden Sandvika för att hedra denna prestation.
Sammanfattning
Gemklammern är en av de mest använda kontorsartiklarna på kontor och skolor och har en nära koppling till Norge i norra Europa. Innan Johan Vaaler ansökte om patent 1899 tillverkades ett liknande verktyg redan av ett brittiskt företag, så den första uppfinnaren är inte klar.
Dock erkändes Vaaler som uppfinnaren av gemklammern genom andra världskriget, där gemklammern användes som en symbol för norska folkets enhet.
